en del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig
Vem kunde någonsin tänka sig det här? Ingen tror jag.. Jag har aldrig varit med om en sån underbar och omtänksam person förut, en som alltid har brytt sig om alla och verkligen visat alla känslor hon har, ingen trodde någonsin att det kunde gå såhär långt. Alla minnen vi har tillsammans sitter där som klister. Som när vi var till sunnes vatten park och vi åkte en barnruschebana, shit va roligt vi hade! Vi åkte där på knä och det gick hur fort som helst, kände mig som en liten 3 åring där igen. Vi var varenda dag i en hel vecka och jag blev aldrig trött på dig! Jag har alltid brytt mig om dig och jag kommer alltid att göra, för finare människa än dig är det så svårt att hitta. Och den här dagen, det är den svåraste dagen i mitt liv. På 14 år och det här är nog den värsta.. Att säga hejdå till en av sina bästa vänner, och inte veta när man får se henne nästa gång igen, det är en marddröm som har blivit verklighet. Men alla vi runt omkring vet att det här är det bästa för dig, du kommer vara en helt ny människa när du kommer hem igen, precis som den du var. Alltid den där som var på topp, alltid du som gjorde mål i innebandyn, alltid du som skrattade som mest och hade dina trams. Och när vi väl fick våra skrattanfall, då gick det inte att sluta skratta sen. Du är en utav dom som jag alltid ringt om jag mått dåligt, för jag visste att du fick mig att må så mycket bättre. Nu har det tagit slut på tårar, dom har varit vattenfall idag. Jag orkar inte se dig såhär mer, veta att du mår dåligt varenda dag får en också att må så himla dåligt. Men jag kommer vänta på dig, kommer sova med ditt överkast du gav mig idag precis varenda natt. Du fick mig alltid att le när jag helst ville gråta, fick mig alltid på topp när jag kände mig nere! Ta hand om dig där borta, och lova mig att du kommer tillbaka som den friska vännen vi hade. Jag älskar dig, det gör vi alla. Du är underbar, glöm aldrig det, Elin! <3
Fint skrivet.. Även om jag inte känner hon Elin, så blir jag ledsen när jag läser det här. Men ändå berörd på ett oerhört fint sätt. :)