eemmz

Sitter fortfarande här och kan inte förstå vad jag fick reda på igår, allt bara kom som en chock. Det är nu man verkligen förstår hur rädda man egentligen ska vara om varandra och aldrig ta någon förgivet. Livet kan vara så hårt ibland, men har aldrig kunnat vänta mig såhär hårt. Så himla svårt att förstå, jag vill inte förstå.. Fan, varför just du? Förstår inte, kan inte, vill inte! En sån jävla underbar och bra människa förtjänar inte de här, usch.. Det går liksom inte att få stopp på tårarna, det ligger liksom alltid i bakhuvudet. En tumör, snälla säg nej.. Jag hatar att vara orolig och inte veta vad jag ska göra, det är så jag känner nu. Det gäller väl att kämpa och verkligen ha viljan med sig, för vill vi så vinner vi över det här lätt. Bara så sjukt jobbigt att ens bästa vän ska må dåligt, det är det värsta som kan hända en... Se till att vara rädda om dom ni älskar, det har jag lärt mig efter allt som hänt, verkligen! Ställ upp när din bästa vän behöver dig som mest, man kan aldrig vara säker på om man en dag kanske får ett dåligt besked som man inte alls är med på.. känns som att jag lever i en stor mardröm med full av tankar och frågor som jag aldrig kommer få svar på, kan inte fatta. Men jag vet att man ska vara glad över det man har och inte vara bitter över det man inte har! 


 
så länge vi har varann..