sick and tired of everything

Jag har bara mig själv att skylla, jag visste så väl att det kunde ha varit bättre. Men jag blickar bakåt och jag vågar satsa på det igen, på allt jag inte borde. Du fick mig att se mig själv som någon annan, någon bättre? Men alltid är det något, och det lilla tar kål på mig.. Jag inser det inte förrän jag väl nått gränsen, när jag står här igen.


Tillbaks på ruta ett. Samma visa igen, ingenting förändras. Du kommer aldrig förändras.


what am I supposed to do when the best part of me was always you?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0